Forskningen om utdelningspolicy hos aktiebolag brukar vara inriktad pÄ att förstÄ hur publika aktiebolag tÀnker vid sina utdelningsbeslut men de publika aktiebolagen Àr endast 0,36 procent av alla registrerade aktiebolag i Sverige. I denna uppsats har vi dÀrför velat utreda hur utdelningspolicy ser ut hos privata aktiebolag. Det Àr tvÄ viktiga faktorer som skiljer de privata aktiebolagen frÄn de publika, skattesituationen och förhÄllandet mellan bolag och Àgare. Eftersom de flesta privata aktiebolag Àgs av ett fÄtal Àgare som dessutom Àr aktiva i verksamheten beskattas Àgarna vid utdelning enligt de sÄ kallade 3:12 reglerna och bolaget kallas för ett fÄmansföretag. FrÄn och med Ärsskiftet har 3:12 reglerna förÀndrats till att bli mer gynnsamma för fÄmansföretag som Àr arbetskraftsintensiva genom att Àgarna kan erhÄlla högre utdelningar till en lÀgre kapitalskatt Àn tidigare.

Syftet Àr att undersöka om regelverket enligt IFRS har pÄverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL pÄverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prÀgel och utformningen Àr deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med Ätta företag och tvÄ revisionsbyrÄer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .

Uppsatsens syfte Àr att anvÀnda sig av befintlig teori kring utdelningspolicy och applicera denna pÄ den svenska marknaden för att försöka förklara direktavkastningsnivÄer för företag som gav utdelning pÄ den svenska marknaden mellan 1992-2002. En kvantitativ metod i form av multipel OLS-regression har anvÀnts för att förklara direktavkastningen (beroende variabel) med hjÀlp av tio olika oberoende variabler. 41 stycken företag undersöks 1992, 47 stycken för 1997 och 51 stycken för 2002. Det genomförs Àven ett test för att sÀkerstÀlla huruvida det har skett signifikanta effektförÀndringar av koefficienterna mellan undersökningsÄren. Statistiska tester genomförs ocksÄ pÄ resultaten.

The aim of this paper is to examine the capacity for ethical reasoning of Swedish certi-fied auditors in the five largest accounting firms in Stockholm, and also how ethics courses affect the auditors' ability to ethically statement. To calculate the auditors ability to ethical statement, questionnaire has been used. The questionnaire is based on a psychological instrument, the so-called Defining Issues Test. At the beginning of the questionnaire some questions are asked about the ethics courses. From the questionnaire a calculation was made of an average index called p-score (Principled score).

UtdelningsnivÄer bland företag Àr nÄgot som har fÄngat ekonomers intressen under en lÄng tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin gÄr ut pÄ att ett företags vÀrde Àr oberoende av dess utdelningspolicy i en vÀrld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller & Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan pÄverka dess vÀrde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts pÄ utlÀndska bolag.

Författare: Johan Binnelid, Lars Carlsson, Tobias Olsson LÀsÄr: VÄrterminen 2001 Handledare: Anders Hederstierna Problem: Under vÄr tid pÄ Blekinge Tekniska Högskola har vi upplevt ett volatilt börsklimat. Detta borde, enligt de teorier vi lÀst om, medföra en höjd kapitalkostnad, vilket innebÀr en minskad investeringsbenÀgenhet och dÀrmed en vilja att förÀndra företagets kapitalstruktur. Vi var Àven intresserade av att se om det volatilia börsklimatet hade nÄgon inverkan pÄ företagens utdelningspolicy. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om den systematiska risken pÄ Stockholmsbörsen har förÀndrats under perioden 1998-2000 och i sÄ fall vilka effekter detta har fÄtt för företagen inom IT/telekombranschen med fokus pÄ investeringsbenÀgenhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy. Metod: Vi har valt att studera fem olika företag inom IT/telekombranschen.

Författare: Johan Binnelid, Lars Carlsson, Tobias Olsson LÀsÄr: VÄrterminen 2001 Handledare: Anders Hederstierna Problem: Under vÄr tid pÄ Blekinge Tekniska Högskola har vi upplevt ett volatilt börsklimat. Detta borde, enligt de teorier vi lÀst om, medföra en höjd kapitalkostnad, vilket innebÀr en minskad investeringsbenÀgenhet och dÀrmed en vilja att förÀndra företagets kapitalstruktur. Vi var Àven intresserade av att se om det volatilia börsklimatet hade nÄgon inverkan pÄ företagens utdelningspolicy. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om den systematiska risken pÄ Stockholmsbörsen har förÀndrats under perioden 1998-2000 och i sÄ fall vilka effekter detta har fÄtt för företagen inom IT/telekombranschen med fokus pÄ investeringsbenÀgenhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy. Metod: Vi har valt att studera fem olika företag inom IT/telekombranschen. VÄr undersökning har bestÄtt av att vi först berÀknat den systematiska risken samt aktieÀgarnas avkastninskrav för respektive företag och sedan genomfört intervjuer med nyckelpersoner hos bolagen. Slutsats: De företag vi undersökt lÄter generellt sett inte aktieÀgarnas avkastningskrav pÄverka den egna verksamheten.

Företag mÄste pÄ ett eller annat sÀtt tillfredstÀlla sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieÀgare som valt investera i företaget. Ett sÀtt att tillfredstÀlla aktieÀgare pÄ kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som Àr bÀst och nÀr man skall göra detta. Företag kan tillÀmpa en utdelningspolicy för att anvÀnda sig av en viss utdelningspolitik till aktieÀgarna.

Att genom studier pÄ byggbranschen i Sverige lÀmna ett bidrag till den idag aktuella debatten kring kvartalskapitalism pÄ börsen. En kvalitativ studie genomförd pÄ tre fallföretag inom byggbranschen. Vi finner inget stöd för att företagen i vÄr studies investeringar har nÄgon pÄverkan pÄ utdelningsnivÄer. Orsaken till detta tycks bero pÄ att den finansiella stÀllningen under Ären i studien varit god nog att möjliggöra bÄdadera.

Att genom studier pÄ byggbranschen i Sverige lÀmna ett bidrag till den idag aktuella debatten kring kvartalskapitalism pÄ börsen. En kvalitativ studie genomförd pÄ tre fallföretag inom byggbranschen. Vi finner inget stöd för att företagen i vÄr studies investeringar har nÄgon pÄverkan pÄ utdelningsnivÄer. Orsaken till detta tycks bero pÄ att den finansiella stÀllningen under Ären i studien varit god nog att möjliggöra bÄdadera..

I denna studie har företags aktieutdelning i form av direktavkastning undersöktsi förhÄllande till majoritetsÀgarens skattesituation. En utvald grupp av företagfrÄn Stockholmsbörsen under Ären 1985?2000 har undersökts. DatamaterialetinnehÄller cirka 1800 företagsÄr. Det som skiljer olika investerargrupper Ät Àrbland annat skatten pÄ utdelning och kapitalvinster.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största lÄntagarna hos bankerna. NÀr bankerna drabbas av kreditförluster Àr det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmÄga. Fastighetsbolag Àr generellt högt belÄnat, och lÄn ses som ett incitament vars syfte Àr bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strÀvar efter en balans av finansieringsmedel vilket Àr förhÄllandet mellan eget kapital samt lÄnat kapital, benÀmnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) vÀljer företag i första hand att finansieras av kvarhÄllna vinster, utifrÄn vinsterna distribueras utdelningar.

This paper is an assessment of whether the Nordic countries constitute an optimum currency area (OCA) or not. Hodrick Prescott-­?filtered data of real Gross Domestic Product (GDP) and rate of employment are used to investigate the similarity of business cycles between the target countries through a series of correlation analysis with Sweden as the base reference country and also by using a linear regression model. Additionally there is an evaluation of trade volume and labour mobility between the countries. Our results indicate that Iceland had the least similar business cycles within the Nordic countries and that the area should therefore possibly comprise Denmark, Finland, Norway and Sweden. .